Tog mig en liten tripp till kyrkan för ett litet möte. Där slog det mig hur mycket den byggnaden har betytt för mig. 

Där hittade jag en del av mig själv som hade varit väldigt svår att hitta om jag hade försökt hitta de på egen hand. Första gången jag steg in där kände jag en känsla som jag aldrig känt förut och ju längre jag stannade kvar insåg jag att det var känslan av att få höra till en gemenskap. Sedan dess är jag kvar och jag kommer nog alltid att dras dit av någon anledning. Det finns alltid någon att prata med, någon som har tid för en och det finns alltid en plats för just mig. När jag som fjorton år steg in där fanns det inte i en tanke på att jag flera år senare skulle vara kvar.